Går det bra att säga god jul? Bör tjänsteperson ersätta tjänsteman? Hur diskuteras språkkrav inom olika yrken? Och vad är nytt i debatten om de, dem och dom? Språkrådets chef Lena Lind Palicki och Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar om språkåret 2024 och blickar framåt mot 2025.Par Språktidningen

Hör sanningen bakom ord som lovikkavantar, olle och underställ. Dessutom om vad som är skillnaden på en huva och en luva, och varför du kan kalla din granne för en skitstövel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är ett sätt att bilda nya skällsord. Och man kan väl säga att kreativiteten när det gäller att hitta på nya nedsättande or…

Nobelpriset i litteratur är enligt många det finaste priset en författare kan tilldelas. Men vad är det som utmärker pristagarnas språkliga stil finns det några gemensamma nämnare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag vet faktiskt inte vad ett Nobelprisspråk skulle vara. Det talas ibland om språk och stil men egentligen väldigt sälla…

Alex Schulman jublade när förbundskaptenen Jon Dahl Tomasson talade engelska i stället för danska inför svenska journalister. Men är det dags att ge upp den nordiska språkgemenskapen? Eller finns det knep som gör danskan lättare att förstå för svenskar? I det här samtalar Lone Koldtoft, som undervisar i danska på Lunds universitet, med Anders Svens…

Förortssvenskan har uppstått på kort tid och är en sociolekt som talas av fler än svenskar med utländsk bakgrund i orten. Hör om slangorden, ordföljden och satsmelodin som utmärker förortssvenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Man pratar om kodväxling, att man har tillgång till flera olika register. Vilka personer kan jag prata me…

Läs- och skrivsvårigheter förekommer överallt, och har ingenting med intelligens att göra. Lär dig om vad som gör att vissa har problem med skrivning och läsning och vilka hjälpmedel som fungerar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En dyslektiker har svårt att avkoda och stava rätt, och att läsa med flyt. Ett bra redskap är till exempe…

Rackabajsare, sumprunkare, sjangdobel och pillemarisk är några av svenskans konstiga ord. Vad har de gemensamt och varför uppfattar vi dem som konstiga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Konstiga ord är ofta en sammansättning av två delar som man inte riktigt får ihop. Men det kan också vara något roligt och udda med ljudstrukturen, s…

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det femte och sista avsnittet: språkgemenskap–övärld. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/Par Språktidningen

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det fjärde avsnittet av fem: p–språkförståelse. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/Par Språktidningen

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det tredje avsnittet av fem: klöverblomma–oövertänkt. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/Par Språktidningen

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det andra avsnittet av fem: fjällvana–klöverblad. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/Par Språktidningen

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det första avsnittet av fem: a–fjällvan. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/Par Språktidningen

Hur lät språket på stenåldern? Metoder och fynd inom lingvistisk arkeologi visar hur människor kommunicerade för 8000 år sedan. Men forskarna är inte alltid överens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – När man inte har några skrivna källor så vet man inte särskilt mycket och en del av det som man kommer fram till blir ju bättre eller sä…

Slangorden lajban, fräsig och skiva var en gång i tiden supertrendiga. Nu är de helt ute. Hör hur slangordens status kan förändras och varför vissa försvinner medan andra lever kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det som är mest inne nu blir mest ute snart, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universi…

Generation alfa och generation z säger skibidi, slay, no cap och demure. Lär dig vad orden betyder och hur memes, tiktok och andra sociala medier påverkar de ungas språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Generation alfa tar emot information väldigt snabbt. Om man ska nå fram får man inte tråka ut dem, då svajpar de vidare. Det är ver…

Hur gick det till när latin blev ett världsspråk? Vad hände när det förlorade sin status? Hur används latin i dag? Och är det verkligen ett dött språk? Karin Westin Tikkanen, docent i latin som är aktuell med boken Latin – handbok i odödlighet, samtalar med Anders Svensson om latinets roll då och nu.…

Uttalet av Kamala Harris namn har blivit en politisk fråga, namnet Karen har blivit ett tillmäle och namnen Amaryllis och Boycott har blivit substantiv. Alla är namn som blivit mer än bara namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Uttalet av Kamala har blivit extra känsligt eftersom Trump har gjort en grej av att medvetet feluttala henn…

Från 60-talets enkla yeah, yeah, via Bob Dylans Nobelpris i litteratur, till Taylor Swifts låttexter som hyllas av fans världen över. Upptäck hur låttexter speglar vår tid och formar vår kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är ett underbetyg åt akademisk forskning att sångtexters betydelse inte uppmärksammats mer, säger Lars …

Politiker använder språkliga knep för att styra dina tankar. Upptäck de dolda strategierna bakom fraser som: Det är dåligt nu, men med oss blir det bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det där är ett grundläggande politiskt supernarrativ. Det ligger deras intresse att säga att det är dåligt nu. Men om man granskar det som tas för…

Varför finns bokstäverna å, ä och ö just i svenskan? Hur gick skiftet från runor till det latinska alfabetet till? Och vilken inverkan hade egentligen Gustav Vasa på svenskan? Sara Lövestam är aktuell med ABC-bok för vuxna. I det här avsnittet samtalar hon med Anders Svensson om bokstävernas historia.…

Ordet om kan fungera som bland annat preposition, subjunktion och adverb. Att om kan ha så många olika funktioner gör ordet mångsidigt men också svårtytt. För vad betyder om egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Trots att ordet ”om” verkar ha många olika betydelser, tror jag att det finns en underliggande, mer abstrakt betydel…

Bokstäverna C, Z och X är överflödiga i det svenska alfabetet. Deras närvaro beror på att vårt skriftsystem är över 3000 år gammalt. Är det dags att modernisera och anpassa alfabetet för svenskan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vårt alfabet är inte helt anpassat efter det svenska språket. Det hade varit toppen om vi hade haft egna …

Språkliga missförstånd beror ofta på att ord har flera olika betydelser eller nyanser. Och missförstånd kan leda till konflikter. Kan man verkligen passa sina egna barn? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En lyssnare har hamnat i konflikt med sin fru angående ordet ”passa” och om det kan användas för att beskriva att man tar hand om sina…

I boken Barnet och språket skildrar lingvisten David Pagmar barnets språkutveckling från det första skriket till hela meningar. Men stegen mot ett språk börjar redan i livmodern. Här samtalar David Pagmar och Anders Svensson om några avgörande punkter i barnets väg mot att erövra språket och om vad som kan hända om barnet inte får några förutsättni…

Ingen har latin som modersmål och latin kan därför ses som ett dött språk. Men latinet lever i allra högsta grad runt om i Sverige och världen. Hur ofta tänker du på latin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Latin är något som jag hela tiden blir påmind om. Det finns runt omkring oss, språket är fullt av latin, säger Susanna Karlsson, …

Prepositioner är små och kan verka obetydliga, men att byta ut en preposition kan förändra hela betydelsen av en mening. Dessutom kan valet av preposition signalera stil och attityd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag tycker det är spännande just med prepositioner, hur vi med små medel påverkar tolkningen av yttranden, och ofta på …

Att framstå som osäker, feg eller otydlig med sitt språk är det få som eftersträvar. Men språkliga markörer som signalerar osäkerhet är superviktiga för den mänskliga kommunikationen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att säga “jag tänker att” istället för “jag tycker att” kan väcka irritation hos en del lyssnare. Men osäkerhet och vagh…

Ordklasskapitlet om pronomen är det längsta och det svåraste att hänga med i. Språket rivstartar säsongen med en riktigt mastig och komplex grammatiklektion om användning av pronomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag brukar säga till mina studenter att om ni inte vet vad något är när ni ska dela in i ordklasser så är det antingen…

Fru, fröken, jungfru eller kanske mamsell? I ett par hundra år diskuterar vi vilka titlar som är lämpligast för kvinnor. Men hur kommer det sig att mäns titlar inte blir föremål för samma typ av diskussioner? Och varför är det slutligen ett nytt tilltalsskick blir segraren i titelstriden? Här samtalar språkprofessorn Karin Milles med Språktidningen…

Varför betraktas könsord som fulare än traditionella svordomar? Och kommer svordomar att förlora sin kraft när Sverige blir alltmer sekulariserat? Språkforskaren Karin Milles samtalar med Språktidningens Anders Svensson om laddade ord, könsord som kan vara på väg att bli normaliserade och skillnader mellan kön och generationer. Läs artikeln om unde…

Bubblan, Paddan och Fimpen är smeknamn för olika äldre bilmodeller. Kanske var den språkliga kreativiteten större förr, men nutidens omställning till eldrivna fordon kräver också nya ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Så fort det sker en teknikutveckling behöver vi nya ord. När det händer saker med bilarna händer det saker med spr…

Svenskans fulaste ord är så laddat att många inte ens vill uttala det. Och den utvecklingen har gått ganska snabbt. Språktidningen har i samarbete med Novus undersökt vilka ord som svenskarna tycker är värst att använda. Och det är inte svordomar som betraktas som fulast. I stället är det vissa typer av skällsord som flest reagerar på. I det här av…

Hur ett ord låter har oftast ingen koppling till ordets betydelse. Men det finns undantag. Ljudsymbolik verkar finnas i alla språk och måste ha haft en evolutionär fördel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Olika typer av ljudsymbolik är vanligt barnspråk och finns i alla språk. Att studera ljudsymbolik är ett sätt att titta in i vår e…

Att slänga sig med ordspråk kan vara bekvämt och ett effektivt sätt att uttrycka något kärnfullt. Samtidigt kan användningen av ordspråk får dig att uppfattas som överlägsen och irriterande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ibland kan det vara jobbigt att gå in i någon annans problem eller delta för mycket, då kan ordspråk vara ett s…

Hej hej, Godmorgon godmorgon och hörududu. Vi upprepar oss ofta i språket men upprepningarna kan få olika konsekvenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Om du visar att du blir glad av att se mig genom att säga “Hej!” och jag visar att jag blir ännu gladare av att se dig genom att säga “Hej hej!”, då är det en social transaktion som …

Fler och fler träffas via dejtingappar och stavning och hur man uttrycker sig i skrift blir allt viktigare för att hitta en partner. Det räcker inte längre med att kamma sig och ställa sig i en bar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Korrekturläsning har blivit som att dra en kam genom håret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska s…

Svenska för invandrare, sfi, ska begränsas till tre år. Men vilka är det som har förutsättningar att lära sig svenska på den tiden? Och varför är det orealistiskt att tro att det ska vara möjligt för stora grupper? Här samtalar språkforskaren Fanny Forsberg Lundell och Anders Svensson om språkkunskaper och integration.…

Att prata om en norrländska kan väcka starka känslor. För visst består Sveriges största landsdel, Norrland, av flera olika norrländska dialekter och mål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Många upplever det som ett lite kolonisatoriskt begrepp, att tala om en norrländska. Jag bekymrar mig inte så mycket om det. Men det är ett väldigt …

Min mormor, född 1890, sa alltid... så börjar många mejl till Språket. Ord och uttryck som äldre släktingar använde kan framstå som obegripliga idag, men vissa av dem visar sig vara användbara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Sluta kaniffla och blaxla era sorkhyvlar! Jag blir så antererad!” Så skulle Språkets programledare, Emmy Rasp…

På 1960-talet krävdes godkänt röstprov för att bli hallåman och tala i radio. Idag existerar inga sådana test. Hör om hur språkidealen i radio och tv har förändrats från strikt till vardagligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag fick göra provet tre gånger, innan jag blev godkänd, säger Åke Jonsson som arbetade som hallåman på Sver…

Insekterna svärmar i språket. Följ med på insektssafari, från Strindbergs undersökningar av gullhöna och nyckelpiga till dagens fråga om vad människor som äter insekter ska kallas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag blev faktiskt påmyggad och avmyggad häromdagen, säger Ylva Byrman i veckans Språket. Språkfrågor om insekter Vad är h…

Varg, sex, död och kroppsvätskor är områden där eufemismer och noaord har frodats. Fenomen som har många omskrivningar är ofta eller har varit tabubelagda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Eufemismer och noaord är vanliga i vårt språk. Gå bort, besöka damernas, sjuttsingen är exempel på eufemismer. – Det är sånt vi inte gillar att prat…

I tysthet försvinner ord ur ordböckerna när ägare av varumärken kräver ändringar eller strykningar. Men betyder det att varumärkesinnehavare har makt över svenskan? Och vem är det egentligen som bestämmer över språket? Här samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, med Språktidningens Anders Svensson om krocken mellan språkutveckling och juri…

Har du en gång sagt fel är det lätt att upprepa felet, framförallt om du tänker mycket på hur du inte ska säga. Dessutom är det bäst att rätta sig själv innan någon annan gör det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är lurigt att säga till någon annan att den sa fel. Man närmar sig den andras värdighet. Att korrigerar sig själv är s…

Att lära sig sitt modersmål är antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns språkutveckling startar redan i magen när fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är en intellektuell ansträngning att lära sig sitt modersmål. Bara det att producerar språkljud är kn…

Det finns språk utan räkneord, språk som är konstruerade utifrån toner, och ett språk som består av substantiv från franska och verb från cree. Språket korar världens konstigaste språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – ”Världens konstigaste språk” är kanske en problematisk rubrik? säger Emmy Rasper, programledare för Språket. – Konst…

Hur länge har människan rimmat? Hur många versmått finns det? Och varför är det så inne med fri vers nuförtiden? Språket tar fjäderpennan i handen och tar reda på allt om språket i dikten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Att säga att det har förändrat mitt liv är kanske att ta i, men det öppnande en ny värld för mig. Jag kommer anta…

Snabba skrivregler är en ny vägledning från Språkrådet. Här får skribenter råd i olika skrivtekniska frågor som skiljetecken, stor eller liten bokstav och förkortningar. Här samtalar redaktören Ola Karlsson med Språktidningens Anders Svensson om boken.Par Språktidningen

Kommatecknet är ett skiljetecken som inte orsakar några stora diskussioner i Sverige. Annat är det i Danmark. Hör mer om det danska kommakriget och om varför kommatecknet uppfanns från början. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag är nog mer intresserad av kommatecken än de flesta, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språk…

Engelskan dominerar på avancerande utbildningar vid svenska universitet och högskolor. Viktigt för att nå ut internationellt, säger en del. Dåligt för att studenterna lär sig sämre, säger andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Studenter i Sverige som läste en utbildning på engelska lärde sig sämre än de som läste samma utbildning på s…