Språket podcast

#Lingvistik #Utbildning #Vetenskap #Språkinlärning #Språket #Sveriges Radios

45:49

In this episode of The Innovators & Investors Podcast hosted by Kristian Marquez, guest Sindhu Joseph, founder and CEO of CogniCor, shares how artificial intelligence is transforming the financial services and wealth management industry. Sindhu discusses the significant wealth disparity she has observed globally and how CogniCor’s AI-powered co-pilot platform empowers financial advisors to scale their services, reaching beyond the traditional 30% of affluent households to potentially 70-80%. By reducing administrative burdens and providing a unified, real-time 360-degree view of client households, CogniCor enables advisors to deliver personalized, data-driven financial advice efficiently. Sindhu also reflects on her 15+ years of experience in AI, her global upbringing across India, Europe, and the US, and how her human-first approach shapes CogniCor’s mission to democratize access to wealth management. The episode explores the future impact of AI on work and society, the importance of domain expertise combined with AI knowledge, and the challenges posed by fragmented legacy systems in financial services. Listeners gain valuable insights into the intersection of AI innovation, fintech disruption, and ethical leadership in building scalable, impactful technology solutions. Whether you’re a financial professional, investor, or tech enthusiast, this episode offers a deep dive into AI’s transformative potential in wealth management and the inspiring journey of a visionary founder driving meaningful change. Learn more about Sindhu's work at https://www.cognicor.com/ Connect with Sindhu on LinkedIn at https://www.linkedin.com/in/sindhujoseph/ Think you'd be a great guest on the show? Apply at https://finstratmgmt.com/innovators-investors-podcast/ Want to learn more about Kristian Marquez's work? Check out his website at https://finstratmgmt.com…

Språket

maison des série•Feed

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

689 episodes

Språket

1,546 subscribers

updated il y a environ 5 jours

maison des série•Feed

689 episodes

#Lingvistik #Utbildning #Vetenskap #Språkinlärning #Språket #Sveriges Radios

Alle Folgen

Språket

1
Tillbaka från semestern – så pratar vi om den 30:00

il y a environ 5 jours30:00

30:00

Varför säger vi semester när alla våra grannländer säger något annat? Vi är tillbaka från sommarens äventyr och pratar om uttryck kopplade till den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommarens ledighet ger upphov till mängder av olika funderingar över uttryck. Svenskans ”semester” skiljer sig mycket från hur våra grannländer säger samma sak. Vad betyder egentligen ”semester” och vad kommer ordet från? The summer of love – sommaren av kärlek Lyssnaren Eva hör allt oftare formuleringar i stil med ”sommaren av lathet” eller ”sommaren av kärlek”. – Man brukar kalla de här orden för konstruktionslån. Ett exempel som är vanligt är: ”Ha en bra dag”, säger Henrik Rosenkvist , professor i nordiska språk . Språkfrågor med semesterkoppling Landet, landet, landet och landet – hur kommer det sig att ett ord kan ha så många innebörder? På engelska och franska betyder ”semester” termin. Har vi missuppfattat något? Vad betyder egentligen ordet ”sommarlov”? Varför säger vissa ”sommaren av lathet” istället för ”en lat sommar”? Vad betyder det att det står att skärgården är "plicktad” på en gammal karta? Varför heter det ”camping” och inte ”kampning”? Mer om semesterspråk Läs språkspalten På andra språk är semester en tid då man inte har lov av Anna-Malin Karlsson från SvD, (från juni 2018.) Läs Ordlista för campare – från A till Ö av Anders Wallsten från Allt om husvagn och camping, (från oktober 2022). Läs om traditioner kring skolavslutning och sommarlov från ISOF, (från november 2020.) Språkvetare: Henrik Rosenkvist , professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper . Producent: Alexander Fogde .…

Språket

1
Sommarspråket: Juste, schysst eller sjyst? 15:00

il y a environ 12 jours15:00

15:00

Det finns många sätt att stava ordet schyst. Vi försöker bena ut vilket som faktiskt är det bästa, och vad historian bakom är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett franskt ord som kommit in i svenskan, men ofta stavat på ett sätt som liknar tyskan: Schysst. – Sje-ljud är väldigt svårt, det är en av de grejer som tar längst tid att erövra, säger språkvetare Susanna Karlsson . Klassiska språkfrågor i Sommarspråket I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på. Språkvården: Så ska du stava till ”sjyst” Ja, språkvården har sedan 60-talet jobbat med hur man ska stava till ”sjyst”. Ändå stavar vi fortfarande på väldigt många vis. Språkvetare: Susanna Karlsson , docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper . Producent: Alexander Fogde . Redigering: Gustav Ingerhage .…

Språket

1
Sommarspråket: Ett avsnitt liksom 15:00

il y a environ 19 jours15:00

15:00

Hur kommer det sig egentligen att så många använder sig av ordet liksom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett effektivt sätt att utvidga meningar eller ett språkligt haveri? Oavsett vad man tycker så är ordet ”liksom” vanligt förekommande i svenskan. – ”Liksom” är ett sätt att mildra det man säger, så att man inte framstår som bergsäker och kanske dryg, säger språkvetaren Sofia Tingsell. Klassiska språkfrågor i Sommarspråket I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på. Språkvetaren: Ordet ”liksom” behövs Ja, ord som ”liksom” behövs faktiskt, säger Sofia Tingsell. Det är en så kallad diskurspartikel som gör att andra inte bryter in medan vi pratar. Det finns en rad andra ord som fyller samma funktion. Språkvetare: Sofia Tingsell. Programledare: Emmy Rasper . Producent: Alexander Fogde .…

Språket

1
Sommarspråket: Jamen, varför inte? 15:00

il y a environ 26 jours15:00

15:00

Hur kommer det sig egentligen att vi ofta börjar yttranden med jamen eller nejmen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är framför allt i intervjuer som uttrycken jamen och nejmen används, och det finns en anledning till att de ofta används just där. – Jag tror att de gör en intervju lite mer konversationell, säger språkvetaren Ylva Byrman . Klassiska språkfrågor i Sommarspråket I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på. Jamen, jomen, nejmen Den som svarar på intervjuarens frågor inleder ofta svaret med jamen, jomen eller nejmen. Varför? Språkvetare: Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet . Programledare: Emmy Rasper . Producent: Alexander Fogde…

Språket

1
Sommarspråket: Vart är vi nu? 15:00

il y a 5 weeks15:00

15:00

När ska man använda var och när ska man använda vart? Minnesregeln är enkel, men det finns mycket att prata om på ämnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns en minnesregel när det gäller när man ska använda ”vart” och ”var” – riktning och befintlighet. – ”Var” använder man när man vill veta var någonting befinner sig, och ”vart” använder man när man frågar något där svaret skulle kunna vara ”hit” eller ”dit”, säger språkvetaren Sofia Tingsell. Klassiska språkfrågor i Sommarspråket I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på. Språkvetaren tipsar Sofia Tingsell ger tips om hur man ska tänka om unga i ens närhet har svårt för det här med ”var” och ”vart”. Och ska man rätta en kompis som använder orden på ett annorlunda sätt? Språkvetare: Sofia Tingsell. Programledare: Emmy Rasper . Producent: Alexander Fogde .…

Språket

1
Sommarspråket: Tack – ingen fara 15:00

il y a 6 weeks15:00

15:00

Vissa personer säger ingen fara som svar på tack. Varför är det så? Och är det en generationsfråga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är framför allt när ”ingen fara” används av servicepersonal som har fått Språkets lyssnare att höra av sig. Men varför säger yngre personer helt enkelt inte ”ingen orsak” istället? – ”Ingen orsak” är möjligtvis på väg att bli lite föråldrat, säger språkvetare Susanna Karlsson. Klassiska språkfrågor i Sommarspråket I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på. Det var så lite så Det finns fler sätt att svara på ett ”tack”, men vilket passar i vilken situation? Språkvetare: Susanna Karlsson , docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper . Producent: Alexander Fogde . Redigering: Gustav Ingerhage .…

Språket

1
Sommarspråket: Hur blev det såhär ejenkligen? 15:00

il y a 7 weeks15:00

15:00

En del uttalar egentligen på ett annat vis: Ejenkligen. Vi reder ut varför, och om det är okej att säga så. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det finns en föreställning om att ju längre skriftbilden man är, desto bättre och mer bildat är ett uttal. Jag tycker ofta att det är lite tvärtom, säger språkvetaren Ylva Byrman . Så är det egentligen så farligt att säga ”ejenkligen”? Ylva klargör. Historian bakom ”ejenkligen” Det finns flera anledningar till att vissa av oss använder sig av ordet ”ejenkligen” istället för egentligen. Ylva Byrman går igenom stavelserna i ordet och hur konsonanterna krockar. Som bonus får vi veta lite mer om uttalet ”interjuv”. Vi får också ett tips på hur man kan undersöka sina egna fonetiska egenheter. Klassiska språkfrågor i Sommarspråket I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på. Frågor om ordet ”ejenkligen” Ordet egentligen uttalas ofta både på radio och tv och av allt fler som ”ejenkligen”. Hur har det blivit såhär? Är inte ”ejenkligen” ett ord som småbarn använder? Språkvetare: Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet . Programledare: Emmy Rasper . Redigering: Alexander Fogde…

Språket

1
Sommarspråket: Hans, hennes eller sin? 15:00

il y a 8 weeks15:00

15:00

När ska man använda hans, hennes och sin egentligen? Vi snackar possessiva pronomen och hur de ska användas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns faktiskt meningar där det inte går att avgöra om det är ”hans/hennes” eller ”sin” som ska användas. – Ingenting hjälper, båda låter fel. Det finns inget sätt att veta vilket av dem man ska välja, säger språkvetaren Sofia Tingsell. Klassiska språkfrågor i Sommarspråket I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på. Vill ni ha det som i England, eller vadå? Vi pratar om hur Sverige skiljer sig från andra länder. I engelskan klarar man sig till exempel utan reflexiva possessiva pronomen. Språkvetare: Sofia Tingsell. Programledare: Emmy Rasper . Producent: Alexander Fogde .…

Språket

1
Sommarspråket: Vad tänker du om det? 15:00

il y a 9 weeks15:00

15:00

Vi tänker allt mer och tycker allt mindre eller så verkar det ofta vara i alla fall. Jag tycker, jag tror och jag menar byts mot jag tänker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varför är det så att vi använder frasen ”jag tänker” allt oftare? Och när passar det att använda? Det reder vi ut i detta avsnitt. Att använda ”tänker” istället för till exempel ”tycker” kan vara ett sätt att visa att man inte är så övertygad. – Det öppnar upp för att man redogör sin tankeprocess, säger språkvetare Susanna Karlsson. Klassiska språkfrågor i Sommarspråket I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på. Engelskans ”think” En vanlig tanke är att engelskans ”think” är det som påverkar. Frågan är om det stämmer. Språkvetare: Susanna Karlsson , docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet . Programledare: Emmy Rasper . Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.…

Språket

1
Cool, yes box och fräsig – Språkets favoriter om slang 30:00

il y a 10 weeks30:00

30:00

Slang är ett ämne vi får många frågor om, därför har vi grävt i arkivet och tagit fram våra favoritfrågor och -svar om just slanguttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Många sådana här ord som vi tycker är moderna slangord kan ha väldigt gamla historier, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Ungdomsslang sprids mycket snabbare nu Slangord kan ofta vara kopplade till en specifik plats och tar sedan successivt och långsamt plats i det allmänna språket. De kan då spridas från stad till stad, vilket kallas för ”city hopping”. I dag går detta ofta väldigt mycket snabbare än det gjort tidigare. – Det tar ju mycket längre tid än om du har en hel generation tolvåringar som sitter framför Youtube samtidigt i hela världen. Så spridningen blir ju enorm, säger Susanna Karlsson , docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Språkfrågor om slangord och -uttryck När började man använda ordet ”fräsig” – och vad kommer det ifrån? När slutade ordet ”cool” att vara just coolt att använda? Hur gammalt är ordet ”ball”? Hur fick ordet ”baxa” betydelsen att stjäla något? Är man ”fena” på något eller är man ”en fena” på något? Vad kommer uttrycket ”yes box” från – och vad betyder det? ”Demure”, ”slay” och ”legend” säger biskopen i en viral video – vad hade han sagt på 1930-talet? Lär dig mer om slangord, uttryck och ungdomsspråk Läs kapitlet Snobbar och pyjamastyper Ungdomskultur, ungdomsspråk och gruppidentiteter i Stockholm av Ulla-Britt Kotsinas från antologin Ungdomskultur i Sverige (från 1994.) Läs artikeln Slang då och nu från TTELA (oktober 2012). Se videon när biskop Johan Dahlman visar Strängnäs domkyrka . Läs boken Vrålbedåriskt: en bok om flickslang av Ulla-Britt Kotsinas från Norstedt (från 1994). Språkvetare: Henrik Rosenkvist , professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Susanna Karlsson , docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet . Programledare: Emmy Rasper . Redigering: Gustav Ingerhage.…

Språket

1
REPRIS: Därför älskar vi svenska språket 30:00

il y a 11 weeks30:00

30:00

Från 2023. Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal det är några svar på frågan Vad är det bästa med svenskan?. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel." Lyssnaren Simon . "Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål." Lena Lind Palicki , tillträdande chef för Språkrådet. “Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “ Lyssnaren Dan . "Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'." Fredrik Lindström , författare och komiker. “Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.” Henrik Rosenkvist , professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Språkfrågor om svenska språket Vad utmärker den svenska språkmelodin? Varför böjer inte svenskan verb efter person? Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige? Hur viktigt är modersmålet? Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid? Hur många pluggar svenska på universitet utomlands? Läs mer om svenskans språkmelodi Bok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974) Bok: Allmän och svensk prosodi / Gösta Bruce. (från 2012) Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitet Svenskans fonologi på 30 meningar , resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020) Språkvetare Henrik Rosenkvist , professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Dominika Skrzypek , professor i nordiska språk i Poznan i Polen. Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström , författare och komiker . Theodor Kallifatides , författare . Lena Lind Palicki , universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, chef för Språkrådet . Sara Lövestam , språkvetare och författare. Programledare Emmy Rasper . Programmet publicerades första gången 2023…

Språket

1
Vid kaffeautomaten – så förstår vi varandra på jobbet 30:00

il y a 12 weeks30:00

30:00

På jobbet används en hel del märkliga uttryck, både intern jargong och fackspråk. I veckans avsnitt utforskar vi arbetsplatslingot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jargongen gör bäst i att inte lämna kontoret, säger Susanna Karlsson, d ocent i nordiska språk vid Göteborgs universitet . Ändå har i stort sett alla yrken jargong, ett språk för att visa att vi är vana vid att jobba ihop och förstår varandra. Floskler på jobbet Det finns också en mängd floskler som nästan bara används på jobbet, åtminstone om man får tro författaren Fredrik Kullberg. I en artikel i tidningen TLNT listar han de 35 värsta flosklerna och i topp hamnar: Vi är värderingsdrivna Vi jobbar agilt Här är det högt i tak Språkfrågor om jobbsnack Är ordet ”pragmatisk” positivt eller negativt laddat? Vad betyder egentligen ordet ”begrepp”? Vad finns det för bra svenskt ord för ”feedback”? ”Kollega”, ”arbetskamrat” eller ”medarbetare”? Vad ska man säga och när? Varför heter det ”personligt brev” – det är ju inte särskilt personligt? Mer om arbetets språk: Läs artikeln Här är jobbets värsta floskler om olika modeord på arbetsplatsen (från 2024). Språkvetare: Susanna Karlsson , docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet . Programledare: Emmy Rasper . Redigering: Gustav Ingerhage, Alexander Fogde .…

Språket

1
Samlag, ligga eller knulla – så ska du prata om sex 29:59

il y a 13 weeks29:59

29:59

Sex är kanske det största tabuområdet av alla och det märks i språket. Följ med på en lektion i sex och språkvetenskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ska vi ligga, knulla eller ha samlag? Det är svårt att veta hur man egentligen ska prata om sex. Dessutom kan det ju vara lite pinsamt. Olika ord för sex Susanna Karlsson , docent i nordiska språk , reder ut vilka ord man kan använda i sänghalmen och vilka som passar bättre i kontakt med läkaren. Sen finns det fraser som kan vara lite tvetydiga, som betyder en sak för någon och något helt annat för andra, som ”Ska vi dricka te?” – Jag har testat den frasen på min man som inte förstod vad jag menade, säger Susanna Karlsson. Pömsig – sexuellt laddat eller inte? Vi går till botten med om ordet pömsig är ett sexuellt ord eller om det helt enkelt bara betyder att man är lite trött. Språkfrågor om sex Vad ska man säga när man vill ha sex med någon? Varför är vissa sexuella ord mer laddade än andra? Varifrån kommer orden ”älska” och ”älskog”? Vad betyder egentligen ordet ”pömsig”? Vad betyder uttrycket ”förhandla under täcket”? Vad betyder ”pillemarisk”? Finns det en sexuell laddning i ordet ”vårkänslor”? Mer om sex i språket Läs nätupplagan av Fula ordboken om ordet ”pömsig”. Se Jubelsommar där ordet ”pömsig” förekommer (från 1960). Språkvetare: Susanna Karlsson , docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet . Programledare: Emmy Rasper . Redigering: Alexander Fogde.…

Språket

1
Musikalitet och språk – att lära sig svenska genom sång 30:00

il y a 14 weeks30:00

30:00

Körsånger fungerar oväntat bra på svensklektionerna. Dessutom reder vi ut om musikalitet hänger ihop med språkförståelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sara Lövestam tolkar Nils Ferlin Nils Ferlin som svensklärare? Det låter kanske besynnerligt, men sångerna gör sig alldeles utmärkt som undervisningsmaterial på sfi-lektionerna. – Det är ganska tråkigt att sitta och läsa samma text i talkör varje gång man ses, men det är ganska mysigt att sjunga samma låt gång på gång säger språkvetaren och författaren Sara Lövestam . Med en bakgrund som sfi-lärare har hon en hel del erfarenhet av undervisning. Nyligen har hon testat att undervisa genom körledning. Eleverna lär sig svensk grammatik och uttal genom klassiska sånger, och har dessutom ganska roligt på kuppen. Musikalitet och språkkunskap Ylva Byrman , universitetslektor i svenska, berättar om hur kunskaper kring språk och musik hänger ihop. – Det är skillnad på att höra och att göra. Det finns folk som har bra gehör, men som ändå har svårt att sjunga rent själva, säger Ylva Byrman . Språkfrågor om musikalitet och språkinlärning Har musikaliska personer lättare att lära sig språk utan brytning? Vad är skillnaden på att sjunga falskt och att sjunga fel? Varför säger vi att något låter högt när vi menar att det låter starkt? Hur kommer det sig att ordet crescendo används fel? Mer om språk och musikalitet Läs krönikan Sången visade vägen till språket av Sara Lövestam i Språktidningen (från 2025). Lyssna på Nils Ferlins I folkviseton framförd av Lotta Engberg och Jarl Carlsson (från 2006). Språkvetare: Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet . Gäst i avsnittet: Sara Lövestam , språkvetare och författare . Programledare: Emmy Rasper . Redigering: Alexander Fogde .…

Språket

1
KAJ-effekten ett uppsving för finlandssvenska dialekter 29:59

il y a 15 weeks29:59